fredag 9 oktober 2009

När Herren fyller på händer något!



Dom sista sommarblommorna jag tog in för några dagar sedan och satte i en vas på köksbordet, sjunger på sin absolut sista vers. Vattnet, unket, brunt och grumligt behövde bytas ut i morse... Istället för att först hälla ut det gamla vattnet började jag av någon anledning bara spola på nytt friskt vatten, tills det dåliga försvann...genast kom en predikan till mig som jag vill dela med mig av.

" På samma sätt som du öser friskt vatten i en vas, hink...med gammalt vatten, så tränger det friska vattnet bort det gamla mer och mer...
Ägna inte sån möda med att göra dig av med det gamla, det dåliga. I ditt liv eller i andras liv. FYLL UPP MED HERREN ISTÄLLET!
Han är det friska vattnet! Ös upp, häll på...mycket kärlek, mycket nåd, mycket levande ord, och ett utbyte sker, en växling äger rum. Dåligt och gott kan inte samsas och får inte plats hur länge som helst. Det är oundvikligt! Kärlek kastar ut fruktan...trygghet kastar ut otrygghet...ro kastar ut oro.

Det som svämmar över där i början av Herrens process med oss, kanske inte luktar så gott, kanske inte ser så attraktivt ut, men vänta och se...det är bara ett steg, ett skeende...Låt det springa fram det också, och håll inte tillbaka! Låt det komma ut! Det är Guds kärlek som tvingar upp "källarbråten", för att hans kärlek, hans liv ska kunna nå djupare in i ditt liv. Med sitt eget!

Låt han få fylla dig! Ta emot, och tillåt honom att få handla med dig som han vill. Han längtar efter att du mer och mer ska kunna ta emot av allt det goda han redan har gett dig, gjort i ordning för dig! Han älskar dig hett och innerligt! Därför vill han komma längst in för att kunna befria dig, och ställa i ordning den plats han har utvalt...ditt hjärta...för att kunna i Ande och sanning leva tillsammans med dig där i trygghet och ro. Det är din lott!

På samma sätt som blodet förser kroppens celler med syre och näringsämnen, tar också blodet bort slaggämnena...avfallet och transporterar bort det. Det sker en utväxling hela tiden. Det är förutsättningen för att kroppen ska kunna må bra...cellerna hållas friska. Så måste vi också leva. Jesus blod renar oss på samma sätt. För att våra slaggämnen vårat skräp och avfall ska kunna bäras bort, måste vi vara villiga att ta emot hans liv. Syret kommer först, livet...Herren kommer först och ger oss liv, och vi lämnar ifrån oss det som vi måste och behöver för att kunna gå vidare...våra problem, fulheter, synder, allt... Allt det som vi vet och ser är oss till hinder, det som inte tillhör oss. Inte allt ser och vet vi, men även det tar han bort, ibland obemärkt. Plötsligt är vi bara befriade från något, och kan ta ett djupare andetag!

Livet börjar med inandning...först Herren och hans liv, kärlek, nåd...resten tar han hand om tillsammans med vår tillåtelse.

Vi lever och rör oss i hans kropp nu, och hans rena blod är vårt reningsverk, som hela tiden håller oss levande och friska till hela vår människa. Vi lever och rör oss i honom, och hans kött och blod är nu vårat! Allt det han är är vi i den här världen. Han är allt för oss. Vi har inget eget liv egentligen, utan vi är hans. ALLT TILLHÖR HONOM!" Amen!

Det här är ett ord Herren gav till mig för några år sedan som jag burit med mig och begrundat, och ätit av på vägen...
Läs! Jag väljer helst engelska/amerikanska översättningar eftersom jag får ut mer många gånger...betydelserna är utförligare mäktigare fullödigare... Hoppas det går bra för dig!

...till the Spirit is poured upon us from on high,
and the desert becomes a fertile field,
and the fertile field seems like a forest.
16 Justice will dwell in the desert
and righteousness live in the fertile field.
17 The fruit of righteousness will be peace;
the effect of righteousness will be quietness and confidence forever.
18 My people will live in peaceful dwelling places,
in secure homes,
in undisturbed places of rest...
Isaiah 32:15-18
Var välsignad!!! Herren älskar dig!!!

Svårt...



Det är svårt för oss att förstå nåden från Gud...vi tror vi har sett, men mycket har aldrig gått vidare ner till hjärtat utan fastnat i huvudet. Vi håller det för sant, och nickar och fortsätter prata vårt religiösa språk, och repeterar alla gamla fraser, men fattat har vi inte gjort ett dugg. Herren har gjort det så busenkelt för oss som det bara kan bli att bli frälst...han har gjort det lätt för oss...klantiga okapabla som vi är att få till något själva så har Herren t o m fixat tron som vi får ta emot som en gåva...och så är vi där..på andra sidan...I guds rike i ett ögonblick. Från Mörkrets till Guds...i och genom Jesus. Helt otroligt!

Vi borde fatta...att kunde vi bara säga ja då och ta emot, så borde inte Herren ha gjort det krångligare efteråt heller...när nu det viktigaste är avklarat, det sanslösa undret pånyttfödelsen, men efter frälsningen, håhåjaja, då börjar jobbet..för oss, som vi i våra religiösa sinnen tror, då vi genast låter kraven ramla på oss, "Guds förväntningar" läggas som ett tungt ok över oss. "Var inte bara ordets görare", etc...Finns det något smartare drag från fiendens sida än att använda vissa utvalda bibelord, för att sätta dit oss ordentligt medan vi är obefästa i kärleken och nåden? Det finns alldeles utsökta ord han använder. "Gå ut och gör alla folk till lärjungar..." Martorna jublar...!

Var tog nu nåden vägen? För att överhuvudtaget kunna vara ordets görare som är att förbli i nåden först och främst...krävs en gemenskap med honom som ÄR nåden, därför att han är den som verkar i mig allt det där som han vill göra med mig, och igenom mig. Maria verkar ha fattat det hela en smula bättre. Hon satt vid Herrens fötter, såg på honom, "åt av honom" , "drack av honom", och förblev i honom på det sättet!
Hon är vårat exempel...hon är en ordets sanna görare!!! Hon livnärde sig på Jesus. Det som kom ut ur henne var ett flöde ur den gemenskapen. Det som kom ut ur Jesus var ett flöde av gemenskapen med Fadern! "Jag kan ingenting göra av mig själv, jag gör bara det jag ser Fadern göra"

Jag är min Älskades, jag är hans kropp nu, och är inte min egen längre...men det livet går inte ta sig själv, det måste visas dig genom uppenbarelse...vem du tillhör, vem du ska identifiera dig med, och då upptäcker du att greppet om dig själv börjar mer och mer lossna, när du mer och mer börjar förlora dig i honom! I sanningen! Att verkligen möta Guds kärlek och börja ta emot den, är att förlora något samtidigt hela tiden...sig själv! Och se dig mer och mer i sanningens ljus! Att se ditt sanna värde, vem du är för Gud!

Det är enda sättet! Försök att fixa köttsliga begär, LUSTAR i ditt liv själv, genom att skärpa dig...försöka bättra dig...ett hopplöst företag. Glöm bort det istället...och se att Gud inte tillräknar dig...dig själv, din kropp, ditt kött, dina gärningar, din synd längre...för du är död!...Han har gett dig Jesu kropp, Jesus kött istället som du nu ska förtrösta på! ALLT VAD JESUS ÄR..ÄR VI I DEN HÄR VÄRLDEN NU! ALLT ALLT ALLT!


Isaiah 55:1-3

Invitation to the Thirsty!
"Come, all you who are thirsty,
come to the waters;
and you who have no money,
come, buy and eat!
Come, buy wine and milk
without money and without cost.
Why spend money on what is not bread,
and your labor on what does not satisfy?
Listen, listen to me, and eat what is good,
and your soul will delight in the richest of fare.

Give ear and come to me;
hear me, that your soul may live.
I will make an everlasting covenant with you,
my faithful love promised to David.