onsdag 28 maj 2008

Den väckta kärleken


Jag satt och studerade det hebreiska ordet för väckt, ; oor, och dess betydelse som är; att vara lysande, brinnande, ett ljus, flamma och eld, och det är precis det Herren gör i oss när vi verkligen lär känna Honom! HAN GÖR OSS BRINNANDE... FÖR HONOM!!!
Det handlar om att bli väckt av kärleken! Höga Visan beskriver denna kärlek mellan brudgummen och den väckta bruden, som en djup, brinnande, lustfylld passion... "Jag låg och sov, dock vakade mitt hjärta..." H V 5:2. " Jag stod upp för att öppna för min Vän och mina händer DRÖP av myrra. mina fingrar av flytande myrra som fuktade rigelns handtag" 5:5.

Den väckta kärleken kan tyckas sova, men den har ett vaket hjärta, och det hjärta som är väckt är också redo att öppna för brudgummen när än Han kommer och knackar på hennes dörr.
Ja, hon hör Hans fotsteg långt ifrån, för hennes inre är tystat och stillat, frågar inte efter så mycket annat, än just att vara vaken för sin Älskade. Hon längtar, hon väntar, och är närvarande i nuet, i Herrens här och nu. Hon finns där närvarande i Hans kärlek, i den kammare Han har fört henne in i.

Som en larv innesluten i sin puppa, håller Herren på att befria sin brud med kärlekens händer idag, och lockar henne ut ur sin kokong, och får se henne veckla ut sina vingar! Han lär henne vad sann kärlek är, och hon kan börja flyga! Det är kärleken som får henne att våga.

Maria, synderskan i Betania, väcktes av den kärlek hon blivit träffad av, och som ett gensvar, satte hon sina fötter i rörelse och uttryckte sin kärlek till Jesus på det sätt hon kunde. Hon tog det dyrbaraste hon hade, i form av äkta Nardus, (en bild av hennes hjärta) och gjöt ut den över Jesu huvud och fötter. Hon gav Honom sitt hjärta bildligt! Hon grät vid Hans fötter, förkrosselsens tårar, och torkade Hans fötter med sitt hår. Maria var mycket vaken, för Jesu kärlek hade väckt henne, och hon gav Honom sitt hjärta.

Fienden vill alltid störa och komma emellan, och peka på "dom fattiga, dom ofrälsta" som " vi behöver nå", och han citerar högt och ljudligt för Maria "missionsbefallningen", med syfte att få henne att resa sig, och kliva bort från Jesus. Han vill stjäla bruden från brudgummen! Han är livrädd för intimiteten, för närheten, för den djupa kärleken som håller på att utvecklas, för han vet dess frukter. Han vet att den kommer att bli en hjärtans förening, där Hans vilja blir förenad med hennes, och det liv som kommer att strömma ut genom Maria, som en ljuvlig Kristi väldoft.
Men vad säger Jesus till Judas? (fienden) "Oroa henne inte... låt henne vara... dom fattiga har ni alltid ibland er. Det hon gör mot mig, är en KÄRLEKSGÄRNING"

Kärleken föder gärningar...kärleken kräver ett gensvar...kärleken vill inte störas, oroas... Först och främst vill Herren ha den, vi är skapad för den, och i Jesus, tillsammans med Honom, börjar vandringen tillbaka till Fadershuset, det HEM vi alltid drömt om, och när våra hjärtan börjar bli förtrogen med kärleken börjar vi kunna umgås, och upptäcka vem vår Älskande Far är, som längtar efter vår kärlek, vårt gensvar. Hjärtan förenas, och vi får jubla tillsammans över gemenskapen